Billy's

Karlavagnen är ett radioprogram som jag tycker mycket om att ha på i bakgrunden. Det är ett ring-in program där det är olika teman varje gång så ringer folk från hela sverige i alla olika åldrar in och säger sin åsikt eller berättar något som är kopplat till det. Det kan var allt från strunt, vardagliga ämnen till lite mer seriösa. För någon dag sen var det alkohol på tapeten och jag laddade ner det och lyssnade på det lite halvt nu under förmiddagen. Här går det att lyssna på http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/549440?programid=3117

 

Jag tycker i grunden att folk, (sålänge det inte går ut negativt över någon annan),får dricka hur sjutton de vill men förstår samtidigt att "vill" är en tolkningsfråga, den där viljan blir problematisk när viljan kanske egentligen inte är längtan efter själva alkoholen utan snarare påföljderna av den och rädslan för konsekvenserna om en avstår. Då handlar det ju inte om en fri vilja ändå, utan snarare att en vill vara en del av gemenskap/känna en mening med livet eller något annat och att det finns för få andra alternativ för att nå det en egentligen vill ha eller känna. Problemet med alkohol anser jag nog främst är att det är en alldeles för stor del av hela våran kultur. Det är en för stor del av vad det innebär att ha kul, att vara fri, att vara ung, att vara vuxen, att koppla av, att umgås och det problematiska är väl att det finns för få andra alternativ. Jag menar inte att den inte ska få finnas där men det är väl det att den på något sätt har är direkt synonymt med dessa saker. Att även om en kanske inte vill att alkohol ska vara en så otroligt stor del av ens liv så innebär det en väldigt stor tomhet om en avstår, eftersom det innebär mycket mer än att bara avstå från själva alkoholen. Kan en känna lika starka känslor utan att dricka? Kan en umgås ändå? Våga vara sig själv ändå? Ha kul ändå? Kan en slappna av ändå? Minska stressen på något annat sätt? Kan en fira utan att bli full? Kan en må bra utan alkohol? Det är intressanta frågor och i grunden är det väl definitionsfrågor av vad en definerar med vissa känslor men jag tror att överlag så finns det väldigt lite utrymme för det faktiskt idag. 

 

 I grunden handlar det ju mest om individuella omständigheter. Det är väldigt lätt för mig att inte dricka t.ex eftersom det inte fyller någon funktion i mitt liv på något plan alls. Jag missade en stor del av tiden som de flesta skolas in i alkoholen och det har därför inte blivit så att jag känner någon längtan efter det heller. Ingen i min närhet dricker särskilt mycket och själv tycker jag fortfarande det mesta smakar fruktansvärt äckligt. Jag är intresserad av helt andra saker än det som ofta kommer med alkoholen när en är ung och det skulle kännas knepigt att söka upp det nu bara för att det är "så det ska vara". Jag mår överlag ganska bra just nu också och känner heller inte att det skulle fylla något känslomässigt behov men hade omständigheterna varit annourlunda hade jag ju troligtvis också haft det som en mer självklar del i mitt liv.  Det är det jag menar med att det är mest omständigheterna som avgör hur mycket en dricker och inte viljan från individen och det är väl det som jag tycker är synd och problematisk. Att alkoholen kanske ersätter någonting i brist på det som den egentligen borde fylla. Det finns för få alternativ till en fritid utan alkohol och det är liksom inte bara för en person att välja själv. Det jag menar är det känns som att det är dags att börja avromantisera den lite mer, att det ska finnas fler tillgängliga alternativ och att det i framtiden inte ska ses som en lika självklar del av att både vara ung och vuxen. Utan att det ska vara mer ett faktiskt frivilligt val som inte sker i bekostnad på så mycket annat. Det begränsar faktiskt att den alltid har en så självklar del i våran kultur och nöjesliv eftersom att det blir en så uppenbar kontrast när den inte är där och det är den kontrasten jag tror vi behöver mer av för att se det problematiska i det.

 

En till grej med alkohol är att jag faktiskt tycker att det borde finnas en lag mot att vuxna inte får vara fulla i närheten av barn. Det kanske låter lite extremt för visst finns det massa vuxna som hanterar alkohol skitbra osv och det är ju toppen men jag tycker inte att det är värt att barn ska behöva uppleva packade människor. Tycker absolut att föräldrarna ska få ta några glas här och där eftersom det finns många som tycker det är gott men det är den där tunna linjen mot att vara lite småttberusad och när en faktiskt inte har lika mycket kontroll eller koll som en tror. Som barn tyckte jag det var otroligt obehagligt med fulla människor och gör det faktiskt fortfarande till viss del. Det finns alldeles för många människor som blir allt annat än roliga när de dricker för mycket och som tror att de har kontroll fast att de inte alls har de, så får barnen ta kontrollen åt dom instället. Det är inte okej och jag tycker att en lag vore på sin plats där. Att en kanske kunde sätta en generell gräns för hur mycket en får dricka i barns sällskap.